Vänster kantbild

Mikael`s foto

Nytt

Ny utrustning och nya möjligheter

Ny utrustning

Under vintern ha jag investerat i en del ny fotoutrustning som ska öka mina möjligheter för bra bilder under vattenytan. Jag har bland annat investerat i ett Ikelite undervattenshus för systemkameran med en 8tums vidvinkelport och två stycken undervattensblixtar DS51. Jag har även varit iväg på Mauritius där jag hoppades får mycket bilder med mig hem taget med den nya utrustningen, tyvärr var förhållandena överlag dåliga för undervattensfotografering men jag hoppas kunna lägga upp några bilder från resan.

--

Publicerad 2015-05-05 av Mikael Mattsson


Nu på youtobe

Kan nu meddela att Mikaels Foto även finns på Youtobe, där ni även kan få se rörliga bilder. Först ut är en film om att fotografera Havsörn. Följ länken för att hitta rätt: https://www.youtube.com/user/MikaelsFoto

Nu på youtobe

--

Publicerad 2015-01-09 av Mikael Mattsson


Nytt galleri!

Jag kan nu visa upp mitt nya galleri ”under ytan”. Uppdateringar här på hemsidan har under den sista tiden blivigt lidande på grund av mycket att göra. Bland annat har jag haft lite mer fotojobb, som tagit tid från hemsidan. Men jag försöker nu kompensera detta med ett helt nytt galleri med fokus på undervattensfoto. Bildarna är inte tagna med min ordinarie fotoutrustning, utan är taget med en LUMIX DMC-FT3, som är en kompaktkamera anpassad för undervattensbruk ner till 12m. Detta medför att jag kommer ha något mer brus i bilderna än vanligt.

Havssköldpadda i Belize

Utöver detta har jag också investerat i ett nytt kamerahus fulladdat med 24miljoner pixlar och är bland annat väderskyddat, vilket är ett stort plus i min verksamhet. Vad detta nya hus har att erbjuda, kommer att visa sig framöver här på hemsidan.

--

Publicerad 2014-03-18 av Mikael Mattsson


Grymt nära

Efter att våren har passerat med lite uppdateringar på hemsidan hoppas jag nu det ska bli mer. Jag har under den sista tiden fått ganska många möten med det hatade och älskade viltet vildsvinet. Lite av resultatet finns nu att se här på hemsidan.

--

Publicerad 2013-07-09 av Mikael Mattsson


Ronneby södra jakt och skytteförening

Den 25 mars fick jag förmånen att hålla föredrag om naturfoto och vilt för föreningens medlemmar efter genomfört årsmöte. Föredraget hölls inför stort intresse och god uppslutning.

--

Publicerad 2013-03-25 av Mikael Mattsson


vinter-rävar

Smyg-räv

Efter en kall natt med -17 grader och en kall dag, gav jag ´mig í eftermiddag ut på lite rävjakt med kameran. förutsättningarna kändes idealiska, kallt, klart och kvällssol. Det dröjde inte länge fören jag fick se den första, som var i full färd med att dyka efter gnagare i snön. Ögonblicket senare smaskade den för fullt på sin jaktlycka. Efter att ha fått några bilder på den första räven var det bara att söka vidare efter nästa. Allt eftersom eftermiddagen gick fann jag den ena räven efter den andra och jag fotade glatt på, till slut var det dag att ge sig hemåt för att göra sig i ordning för att köra till jobbet för att jobba natt. Totalt fann jag 6st rävar i vacker vinterpäls och några av dom går nu att se här på hemsidan.

--

Publicerad 2013-01-16 av Mikael Mattsson


Hökuggla på besök

efter att ha haft lite tur fick jag här om dagen fotografera en hökuggla som visade upp sig i en tall-dunge. Som tur var, så var kameran bruklig med trots lite sämre ljus. tack vare detta kunde jag bärga lite bilder på denna norrlandsgäst. Ett urval av dessa bilder går nu att se i galleri: fåglar.

--

Publicerad 2013-01-13 av Mikael Mattsson


Föredrag Rotary Emmaboda

Tack vare inbjudan, har jag haft förmånen att vara föredragshållare på Emmaboda Rotaryklubb. Med god uppslutning efter en bit mat var det så dags för mig att äntra scenen. Mitt föredrag kom att handla om min relation till naturfoto och lite om allt jobb som ligger bakom många foton. Under föredraget visade jag bilder i ett digitalt bildspel och vid sidan av mig hade jag också foto-förstoringar.

--

Publicerad 2012-08-27 av Mikael Mattsson


Mycket har hänt, men lite på hemsidan

Under våren och sommaren är det mycket som har hänt men brist på tid har gjort att det är lite som kommit upp på hemsidan. Det som kanske är det största som hänt är att Mikaels foto nu är registrerat företag, vilket nu öppnar för bildförsäljning på ett helt nytt sätt. I övrigt har jag också tagit en hel del nya bilder som kommer att komma upp på hemsidan allt efter som. Tack för tålamodet!

--

Publicerad 2012-07-28 av Mikael Mattsson


Summering av fotovintern

Jaha, då har det varit lite stiltje ett slag efter en mödosam fotovinter. Jag kan nu summera vinterns örnfotografering och konstatera att så mycket örnbilder har jag inte fått ihop. Jag får helt enkelt nöja mig med lite distansbilder på örn och några bilder på knubbsäl.

nyfiken knubbsäl

Vad som dock har varit positivt är att mitt stengömsle fungera som tänkt. Till min belåtenhet har jag också fått några bilder på vildsvin genom smygning. Nu väntar två intensiva månader då så mycket händer i naturen med alla föryngringar och så vidare. Jag hoppas nu att jag om en knapp månad skall kunna visa årets första bilder på rådjurskid. Snart skall stengömslet flyttas för att kunna få extra fina bilder på dessa små mirakel.

--

Publicerad 2012-05-03 av Mikael Mattsson


Ta ställning

I veckan har jag tagit ställning för att lansbygdens fortlevnad inte skall begränsas eller kompromissas bort för den moderna utvecklingen framfart och hänsynslöshet. Jag har skrivigt under uppropet mot att barnverket skall plocka bort en järnvägsövergång i den lilla byn Linnefors i södra småland. Järnvägen är det ända som skiljer den natursköna sjön Törn från den lilla byn. Sjön har en central roll i den lilla byn och har så också varit genom historien lopp. Om nu barnverket får som de vill så flyttars sjön i praktiken sex kilometer från byn. För så mycket längre blir man tvungen att gå eller köra för att ta sig till sjön om övergången stängs. Efter som jag tillbringat tycket tid i denna lilla by är det för mig viktigt att protestera bot dessa planer. Jag uppmanar också alla som är för en levande lansbygd att ansluta till detta upprop för att visa att landsbygden inte bara är något man kan köra över utan att ta någon som hälst hänsyn!

Följ länken till uppropet nedan:

http://upprop.nu/UJTD

Törn

Bild från sjön Törn, vars förbindelse med byn Linnefors nu är hotad.

--

Publicerad 2012-03-12 av Mikael Mattsson


Från säl till vildsvin

Tyvärr går det fortfarande trög med örnfotograferandet. Fler timmar i gömslet har flytt utan att fått några bra örnbilder och dess utom har jag på grund av en elak förkylning tvingats att ställa in minst två dagars fotografering kommande vecka och ytligare två dagar är i riskzonen till att bli inställda. Detta smärtar mig nu när det blivigt så kallt och isarna äntligen breder ut sig. Vid senaste tillfället fick jag dess utom ett oväntat besök, ute i vattnet dök det plötsligt upp en säl till min stora glädje. Tyvärr på sådant håll att det inte blev några bilder att tala om. Därför är jag än mer ivrig att ge mig ut, då jag hoppas på återseende med bra bilder som följd.

Samma dag som min förkylning bröt ut, var jag dess utom ute i skogen för att försöka hitta och smyga mig på vildsvin. Inte en helt lätt uppgift. Jag gav mig dock ut i fast besluten på att lyckas, vildsvin är trots allt ett vilt jag känner sedan innan. Jag tog mig till ett stycke bokskog jag trodde skulle kunna vara lyckosam. Efter att ha kollat vinden, smög jag mig ut så tyst och diskret jag bara kunde. Det dröjde inte länge fören jag hittade lovande terräng, snart kunde jag också höra att jag var dom på spåren. Extremt långsamt och försiktigt smög jag de sista 75m, som säkert tog 30min. Vildsvinen befann sig i gränszonen mellan ett parti lärkskog och ett parti blandad lövskog med bok och ek. Tillslut stod jag med vildsvin lite vart om mig, bortsätt från bakom mig vindmässigt.

grymt nära

Djuren bestod av några stycken vuxna mellan 80 och 100kg, och årsungar på 40-60kg. Totalt var det ca 20 vildsvin. Problemet nu var dels att hitta gluggar mellan alla träd och slanor där det var möjligt att få några bilder, och dels hålla den 4,2kg tunga kameran tillräckligt stilla utan stativ, huttrande på grund av de dryga nio minusgraderna. I över en timme blev detta min utmaning och den var allt annat än enkel. Men tillslut fick jag några bilder och hade vildsvin som närmst, uppskattat 5m från mig. Detta var ett avstånd som helt enkelt var för nära för mitt val av objektiv. Så vildsvinen på 25m blev helt enkelt lämpligare. Tyvärr slutade allt med att några vildsvin till väster om mig, fick vitring då vinden plötsligt svängde för ett ögonblick. Och lika plötsligt som vinden ändrat riktning, lika plötsligt stod jag helt själv utan ett vildsvin att rikta kameran mot.

Så jag hoppas snart vara frisk från min förkylning så jag kan ta upp jakten på örnar, säl och vildsvin.

--

Publicerad 2012-02-05 av Mikael Mattsson


Stengömslet i bruk.

Äntligen har det blivigt något som kan likna vinter. Efter som snö, is och kyla är faktorer som är viktiga för förekomsten av örn i Blekinge skärgård, så har jag otåligt väntat på att vädret skall bli lite strängare. Detta eftersom jag inte funnit det lönt att krypa in i mitt gömsle innan vädret liknar vinter. Så inte fören nu i januari har jag invigt min glasfibersten. Stenen fyller absolut in funktion och det är betydligt högre komfort än i mina tidigare gömslen, i form av tält. Den stora vinsten är att jag slipper utsättas för vinden.

Trångt

Eftersom gömslet har en ”golvyta” på mellan 1-1,5 kvadratmeter, så är det dock ganska trångt. Jag har så här långt tillbringat 29 timmar i den på jakt efter örnbilder. Resultatet låter dock vänta på sig, då jag enbart noterat örn som håller ett betryggande avstånd.

Kråka på platts

Dock har en och annan kråka hittat fram. Jag är lite osäker på vad som är orsaken till att örnarna inte kommit ändan fram. Min teori är att vintern såhär långt varit allt för mild, vilket har medfört att örnarna inte har blivigt tillräckligt desperata efter mat. Örnar är exceptionellt vaksamma och troligen tycker de att något är skumt med ett dukat matbord. Efter att ha varit i kontakt med andra örnfotografer, på andra platser i landet, har jag fått klart för mig att de upplever samma problem och att de också misstänker den milda vintern orsaken. Jag hoppas nu att kylan som kommit skall göra örnarna mer desperata efter mat, så jag får bilderna jag jagar. Givet vis kommer bilder så snart jag tagit några, upp här på hemsidan.

--

Publicerad 2012-01-29 av Mikael Mattsson


Sjöslag

Fredag eftermiddag ger jag mig ut, väl påklädd och med spännband som extrautrustning. Jag vet att de borde vara på platts nu. Flera observationsstationer längs med kusten vittnar om vindstyrkor upp mot storm och senare på kvällen kom Hanö att notera orkanstyrka. När jag närmar mig Lindö udde kan jag inte undgå dånet av ett rytande hav. Mellan träden kan jag skymta kolossala skepnader höja sig för att sedan slå in mot den stenpräglade stranden. När jag passerat de sista träden möts jag av den kraftiga vinden och det är inte utan problem man går upprätt. Jag konstarter att de är mer än på platts, de är redan i full gång med att bemästra avets vilda kraft. Jag söker en stund innan jag hittar en sten som bör kunna hjälpa mig. Jag plockar fram mitt spännband och mitt stativ och ser sedan till att förankra det i stenen. När jag är klar kan plåtandet börja, och efter en stund lär jag mig när det är läge att trycka på knappen. Det jag vill åt är framförallt hoppen från vågsurfarna för att få actionbilderna jag hoppats på. Trotts ganska dåligt ljus och höga iso-tal så lyckas jag ändå få hyfsat bra bilder. Så det är frusen men nöjd jag sedan kan ge mig hemåt efter kanske 2-3 timmars plåtande.

”SPORT & ACTION”.

Resultatet går nu att se i min helt nya galleriakategori ”SPORT & ACTION”. Jag hoppas bilderna skall bli uppskattade.

--

Publicerad 2011-12-15 av Mikael Mattsson


Stenhårt arbete

Under hösten har jag ägnat mig åt ett tidsödande och sannerligen udda projekt. Åtskilliga timmar har gott åt till att bygga en sten. Denna sten är första steget i vintern 2011-2012 års örnfotografering. Stenen är tänkt att tjänstgöra som gömsle under min örnfotografering i Blekinge skärgård. Efter att ha provat göra och använda gömslen i tältform vintern 2010-2011 med flera sönderblåsta och kalla gömslen, har jag till denna vinter valt att tillverka ett nytt gömsle i lätta men ändå tåliga material. Mitt nya gömsle är byggt i plast och glasfiber och skall gå lätt att bära i två delar.

gömsle under transport

Utseendemässigt är det gjort för att efterlikna en sten för att smälta in i omgivningen så bra som möjligt.

gömsle på plats

Inuti gömslet finns en fast monterad träskiva med två stycken specialtillverkade kamerafästen som är gjorda för kunna montera ett kulledsfäste och en kameravagga. Kameragluggen är täkt med tyg och har enbart hål för två stycken objektiv. För att ha möjlighet att se ut utan att behöva kolla i kamerans sökare finns tre stycken försänkta fönster i tonat plexiglas. Plexiglas är tonat för att det från utsidan inte skall vara möjligt att se rörelser från fotografen, dess utom är glaset i sin tur är satt i en vinkel neråt för att minska risken för onödiga reflexer. Gömslet har jag tillverkat från grunden med att först göra en form som jag sedan har gjutigt plasten och glasfibern emot.

gömsle innan delning

gömslet delat och träskivan på plats tillsammans med kameragluggen

[Sedan har jag delat den i två delar och gjort en överlappande skarv för att kunna sära och sätta ihop den efter behov. Givetvis har jag också gjort en dörr i samma material. Detaljer så som försänkningarna till fönstren har jag först gjort separat och sedan gjutigt in resten. Konstruktionen är där efter målad med en mattgrå färg som sist har fått en svart- och vitspräcklig finish. I botten på gömslet har jag nitat fast en form av gummikjol för att täta mot marken, men också för att förankra den i marken med hjälp av 40 cm långa tältpinnar av armeringsjärn. Gömslet är nu på plats och under monteringsarbetet i kustbandet visade sig en första havsörn ca 300m bort. Nu är det bara till att hoppas att det snart blir lite vinter och is för att tvinga fram örnarna.

--

Publicerad 2011-12-07 av Mikael Mattsson


Häckande lärkfalk

lärkfalk

Efter att ha fått reda på en misstänkt häktning, av vad jag trodde va tornfalk, har jag fått plåta den något mer ovanliga lärkfalken i slutet av juli.

Jag kunde tydligt höra på håll hur det uppehöll sig rovfåglar med ungar i den höga och glesa tallskogen. Platsen var inte långt belägen från flera vattendrag och andra öppna ytor. Försiktigt smög jag spejande farm med teleobjektiv och stativ bland blåbärsris och morsa. Snart fick jag syn på en ungfågel som skrek efter att bli matad. Den hade en väl utvecklad fjäderdräkt och var klart flygfärdig, men trots detta föredrog den att bli matad. Jag letade upp en liten gran jag kunde kura ihop mig under med bara linsen från objektivet framstickande. Mygen var snabbt framme och välkomnade mig med sina obekväma bett. Men bara ögonblicket senare kommer det en skugga som en projektil bland träden. Med fokusen inställd på min ungfågel satt jag bered med fingret på avtryckaren. När väl matleveransen kommer ser jag att detta inte är någon tornfalk. Lite osäker på vad för falk jag hittat låter jag kameran mata på med bilder. Det visar sig snart vara en utmaning att hinna med att fånga denna skickliga flygare på bild. En stor svårighet var också att inte drabbas allt för hårt av rörelseoskärpa på grund av fåglarnas hasighet, trots att jag hade en slutartid på 1/800 sekund. Som tur var fanns det gott om mat och jag fick många chanser på mig att plåta överlämningen av bland annat mosaiksländor.

Väl hemma framför daton kunde jag senare konstatera att det rörde sig om lärkfalk och inte tornfalk som jag trott på förhand.

--

Publicerad 2011-09-12 av Mikael Mattsson


Nu även på facebook

Under den senaste tiden har en hel del jobb lagts ner på hemsidan för att utveckla den. Resultatet har bland annat blivigt att det nu är möjligt att ”gilla” bilder och också kommentera bilder genom det sociala mediumet facebook. Det går nu också att se namnet på bilderna och även en bildförklaring. Ett stort tack riktas nu till programmerare Tobias Mattson, som gjort detta möjligt!

--

Publicerad 2011-07-04 av Mikael Mattsson


Rävgryt och rådjurskid

Efter dåliga ejdersträck i början av våren fick jag lägga upp en ny taktik. Så under resten av våren och försommaren har mitt fokus legat på att fotografer däggdjursungar. Till en början var planen att leta upp rävgryt för att kunna plåta nyfikna rävungar när de för första gången upptäcker världen utanför grytet. Jag började ge mig ut i vad jag på förhand upplevde som lämpliga lokaler för att söka gryt, och gryt fann. Tyvärr va det dock inte rävgryt, utan flera stycken grävlingsgryt. Timmarna i skogen blev till dagar, men utan resultat. Jag kände att tiden började bli knapp och att ytligare en målsättning började gå åt skogen. Dock började det vi denna tiden bli aktuellt att leta rådjurskid.

Vårens spaning

Detta har visat sig vara betydligt mer framgångsrikt. Det krävdes inte många dagars letande innan jag fann första kidet, blått några dagar gammalt. Tyvärr hade jag vid detta tillfälle min största glugg på kameran och resten låg i bilen. Objektivet var helt enkelt för stort för att kunna ta bilderna jag ville bland de höga hundkexen och gräset. Jag fick två bilder men sedan bestämde jag mig för att springa bort till bilen och byta objektiv. Jag visste tiden var knapp, när som kunde geten komma och hämta kidet och dess utom hängde nu regnet i luften. När jag åter närmar mig kidet hör jag hur geten lockar en bit bort och då reser sig också kidet på stela ben och börjar stappligt hoppa iväg i den riktning geten kallat. Jag kunde inte annat än att titta på och inse att det blir inte fler bilder denna gången, när kidet försvinner in i backen. Efter detta tillfället har det bara rullat på med rådjursbilder, både med och utan kid. Bland annat har jag fått bilder på vad som troligen är ett rådjur med perukhorn. Tillslut lyckas jag också lokalisera ett par rävgryt men där dock rävarna redan lämnat det. Jag får istället rikta in mig på att plåta rävungar nästa vår.

--

Publicerad 2011-07-04 av Mikael Mattsson


Närkontakt med 7 havsörnar samtidigt.

Kl. 05,45 ringer väckarklockan. Dags att stiga upp trots att hela kroppen skriker nej! Kvicksilvret har en bit kvar till nollan. Utanför fönstret är det fortfarande svart som kaffesump. Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan on jag är helt dum i huvudet som gör detta. Sammanlagt har jag nog tillbringat fem dagar i gömslet sedan jag fick några bilder på örn senast. Jag brygger en termos kaffe och äter lite frukost. Sedan tar jag min kameraväska och ger mig av. Lite stressad över hur jag kan se att det nu börjat ljusna lite, skynda jag mig för att komma ut till mitt gömsle så fort jag kan.

Väl framme riggar jag utrustningen och sist slänger jag ut min halvfrusna räv en bit från gömslet. Kl. 06,30 är allt klart och jag kan inte mer än vänta. En bit bort kan jag se en större skara av salskrak, men det är också allt. Tiden rullar sakta på utan några direkta överraskningar, men några minuter i åtta, så visar sig så de två första örnarna. De flyger längsmed iskanten och plötsligt gör en av dom en attack mot en sjöfågel. Lika plötsligt som attacken börjat är den också över och örnen flyger iväg med fågeln i sina klor. Allt sker på för långt håll för att få några bilder att tala om. Men att örnarna nu har visat sig väcker lite hopp om att det ska kunna bli lite bilder. Redan efter bara en timme visar sig örn igen. På långt håll kan jag se hur det drycker upp en örn efter den andra och snart kan jag räkna till hela åtta örnar samlade. Örnarna bifinner sig på knappt två kilometer och hoppet växer ytligare att någon örn ska hitta fram till mig. Efter en halvtimme kan jag konstatera att örnarna flugit var och en på sitt håll.

Timmarna går och efter tag börja tankar om att ger upp etablera sig allt starkare, men Kl. 11,40 avbryts mina tankar på att ge upp, av ett välbekant knarrande ljud i luften. En korp signalerar att den funnit mat. Genast ökar spänningen. En korp som funnit mat är som en fyr i mörkret som signalera till örnarna att ”flyg hit så får ni mat”. Korpen slår sig ner på en sten en bit från maten och ropar på fler korpar. Jag väntar spänt och snart kommer det borde korpar och kråkor. Stärkta av varandras närvaro vågar nu de första fåglarna sig fram till maten. Snart får dom även sällskap av en ormvråk. En dryg timme senare avbryts kalaset av oro bland korparna och kråkorna. Äntligen! Första örnen går ner för att undersöka vad som står på. Avvaktande närmar den sig den döda räven. Korparna tar ett steg tillbaka för att undvika att själva bli mat. Inte fören det dyker upp en örn till vågar den börja äta av bytet. Snart anländer den ena havsörnen efter den andra. Min glädje tycks inte finna några gränser. Utan för mitt gömsle har jag snart så många örnar att jag inte vet vilken jag ska plåta. Tillslut kan jag räkna till hela sju örnar på ett avstånd på 10-30meter från mig. Min glädje kommer dock av sig när indikationslampan för lågt batteri tänds och jag inser att reser batteriet ligger hemma och inte som brukligt i sidofacket på kameraväskan. Jag inser att jag måste ransonera med bilderna vilket gör mig frustrerad då jag i samma stund upplever något jag inte ens vågat drömma om. Tyvärr drabbas jag snart också av ett elakt motljus som är allt annat än lätt att hantera. Men trots dessa förtretligheter kan jag inte annat än njuta av detta, ett av mina absolut största naturupplevelser någonsin. Örnarna turas om att äta efter något aggressiva avlösningar. Timmarna går i örnarnas närvaro och med jämna mellanrum tvingas jag plocka ut batteriet ur min kamera och stoppa det innanför kläderna och värma det, allt för att kunna plåta detta unika ögonblick.

Kl. 17,53 ger mitt batteri så slutligen helt upp och mina förstahjälpen försök funkar inte längre. Jag har då haft lite över sex timmars närvaro av havsörnar. Vansinnigt hungrig, kan jag bara sitta och vänta på att de två sista örnarna ska ge sig av innan jag kan krypa ut ur gömslet. Mörkret börjar göra sig påmint och kl. 17,30 kan jag så slutligen packa ihop kameran och ge mig hemåt. Tröt, hungrig och frusen efter 12 timmar i gömslet sätter jag mig i bilen för att köra hem. Stilla tänker jag hur alla dagar jag tillbringat i gömslet utan att fått några bilder, har varit så mycket värt det, för att få denna upplevelse.

--

Publicerad 2011-03-07 av Mikael Mattsson


Örnarna är här.

Med några dagar i bagaget, i mitt gömsle. Gav jag mig ut en tidig morgon på jakt efter havsörnar med mitt tele, trots 14 sekundmeter och strax under nollan. Jag reste gömslet intill iskanten och riggade upp mitt stativ med kamera och teleobjektivet. Det dröjde inte många minuter innan kaffetermosen kom fram med sitt värmande svarta guld. Placeringen av gömslet kändes helt rätt då fock efter flock med vigg, sothöns, salskrak, med mera, slog sig ner framför mig. Även ett antal sångsvararna gjorde mig sällskap. Rådande vind och kyla tillsammans med stundtals kraftigt snöfall förde osökt tankarna till en varm säng med ett stort duntäcke. Den första tidens väntan fördrev jag med att plåta sångsvan och vigg på knappt 10 meter. Men eftersom det inte direkt är första gången jag ser vigg, så var det intresse ganska snart mättat. Efter det, återstod det bara en väntan och en prövning av det redan sargade tålamodet i det bistra vädret. Timmarna flöt allt annat än snabbt, till skillnad från kaffet som jag drack som om det vore det ända glädjeämne jag hade i livet. Efter cirka 5 timmar och 30 minuter hade mitt tålamod mer eller mindre kapitulerat, då jag inte sätt skymten av havsörn. I samma stund som jag är i färd med att fatta beslutet om att nu är det tid att ge upp, hörs ett doft plask aktigt ljud fån vattnet. Mängder av sjöfågel lyfter som om plasket varit startskottet i ett sprinterlopp. I vimlet ser jag så slutligen något som bryter mönstret. Cirka 10-15 meter ifrån land ser jag en duvhök som ligger i vattnet och issörjan. Jag riktar genast kameran dit och Börja ta några bilder. I mitt huvud stilla tänker jag ”hur fan kan du va så dum och försöka ta en sjöfågel och sedan inte kunna lyfta från vattnet när du misslyckats”. Med stor nyfikenhet på hur den ska lösa problemet iakttar jag dens strävan mot land. Duvhöken är inte direkt född till simmare, men hittar snart sitt eget sätt som närmast går att likna vid fjärilssim. Genom att kasta fram överkroppen och använda vingarna som åror, tar den sig mödosamt in till land. Väl framme vid iskanten ser jag hur den har betydande problem att ta sig upp. Det är då jag ser något jag missat under hela iakttagelsen. Ur vattnet efter höken dyker det upp något mer, en vigg som nästan är lika stor som höken i kroppen. Så det som först såg ut att vara ett fatalt misslyckande från duvhökens sida, var nu snarare en bragd. Väl uppe på land spiller den ingen tid utan börja sin måltid så fort den hämtat andan. Men måltiden blir kortvarig, då den avbryts med en smäll efter 5 minuter av en objuden gäst. Så där höken nyss suttit, sitter det nu en ormvråk. Men något missnöjd med dukningen flyttar ormvråken fågeln så att jag inte längre kan vrida kameran mer för att plåta. Jag bestämmer mig för att göra en chansning att plocka bort objektivet från stativet och försöka smyga ut det ur gömslets baksida och fotografera på frihand. Jag påbörjar men aktion så försiktigt och ljudlöst som möjligt. När kamerna är bortplockad, dra jag försiktigt upp dragkedjan till ingången. Innan jag sticker ut objektivet smygtittar jag ut för att se så att ormvråken inte ser åt mitt håll. Till min stora förvåning har då ormvråken bytts ut mot tv stora havsörnar som nu sitter 15 meter ifrån mig. Jag börjar försiktigt få fram kameran men inser att ett problem återstår, nämligen att camouflagnätet har för små masker för objektivet. Så varsamt jag bara kan, plockar jag fram min kniv och skär ett hål stort nog för objektivet. Under denna process blir troligen den gamle av örnarna orolig och sätter sig i ett träd ovanför. Men efter många timmar får jag så slutligen mina bilder, men dock i något knappt ljus. I mörkret går jag så slutligen hem, med ytterligare ett oförglömligt minne och några örnbilder rikare.

--

Publicerad 2011-01-06 av Mikael Mattsson


Ett fotoögonblick med kvalité.

Under en bilfärd genom de småländska skogarna utanför Emmaboda fångar en liten bäck mitt intresse. En bäck som vackerts ramats in av den höstmålad naturen runt om kring. På grund av ett något mindre flexibelt tidschema, beviljades jag enbart ett kort avstick med kameran. Efter att bara ha förflyttat mig några tiotals meter från den väg vi färdats på, känns det som jag bifinner mig mitt ute i vildmarken. Jag blev fullständigt uppslukad av den omgivande naturen med ormbunkar och bladverk i en färgsprakande skepnad. Jag hittar så en krök på bäcken som tilltalar mitt bildsinne och jag slänger av mig kameraryggsäcken för att plocka fram kamera och stativ. Jag hinner bara få på vidvinkelgluggen och ta ett par bilder, för att hitta en bra komposition innan jag avbryts. För bara några meter bort uppmärksammar min blick en välbekant dans på en sten mitt i bäcken, som jag främst känner igen från mina utflykter i nordlandsskogarna. Jag inser att nu gäller det att få på telet så snabbt och diskret som bara är möjligt om jag ska hinna ta några bilder på praktiga strömstare. Jag lyckas relativt snabbt fippla på rätt utrustning och under några få stressade minuter bjuder strömstaren veklingen till. Hade det inte varit för tidsbristen hade jag antagligen blivigt kvar en lång stund. Men den knappa tiden till trots blev resultatet mer än lyckat, med totalt en bit över 400 bilder på denna fågel. Vara av en större mängd blev riktigt bra.

--

Publicerad 2010-10-19 av Mikael Mattsson


Ny kamera!

Efter mycket jobb och strul har jag åter igen en kamera. Efter att min D 80 försvunnit under en servis hos Nikon har jag nu fått en ny kamera. Jag fick vänta ett tag men nu har jag istället fått en D 90 som kompensation för min förlorade kamera. Så nu är det bara att lära sig den ny kamera och hoppas den är minst lika bara som min förlorade.

--

Publicerad 2010-08-25 av Mikael Mattsson


Utan kamera efter Nikons strul.

Sommarens fotograferande har i stort sätt stått stilla. Detta på grund av att jag skickat kameran på servis hos Nikon i Stockholm. Efter många samtal i telefon med Nikons kundservis, då min kamera aldrig blev klar, har det visat sig att den försvunnit inne hos Nikon. Nikon hänvisar till den mäskliga faktorn och meddelar at kameran helt enkelt inte går att återfinna. Jag erbjuds då en begagnad kamera som dom bedömer vara i likvärdigt skick. Trots att dom aldrig hunnigt på börja servisen av min kamera och därför aldrig kunna gjort en bedömning av skicket på den. Detta accepterade jag givetvis inte och efter samtal med servischefen erbjuds jag istället en helt ny D90, som är efterföljaren till min kamera D80. Leverans av D90 är beräknad till någon gång under augusti och fram till dess har jag nu en lånekamera, D80. Så efter lång väntan och mycket strul ser det hela ut och har löst sig.

--

Publicerad 2010-08-05 av Mikael Mattsson


Vykort

Jag har nu tryckt upp en mindre upplaga av vykort med ett motiv från Saxemara båtvarv. Förhoppningen är att kunna få dessa till försäljning så småningom. Bilden finns här på sidan under gallerikategorin –skapat av människan. Bilden heter ”Tidens vila”. Om du är intresserad av köp, kontakta mig vi mail.

--

Publicerad 2010-06-10 av Mikael Mattsson


Havsörnsplåtning i snö och minusgrader

I fyra dagar har jag suttit ute på en ö i Saxemara skärgård för att försöka fotografera vintergästande havsörnar. Ett plötsligt infall som varade i fyra dagar trots snö och snålblåst. Observationerna har varit ganska många, men få örnar har kommit tillräckligt nära för att det ens ska vara lönt att höja objektivet. I stället har det blivit en rad bilder på Knölsvan, Vigg, Knipor och inte minst Salskrak. Som har låtit sig väl fotograferas från mitt fotogömsle som bestått av ett par vita lakan i det snöklädda landskapet.

En dag blev jag dock överrumplad av en ung havsörn när jag var på vägg till in utkiksplatts. Örnen kom på låg höjd rakt mot mig och jag kunde inte annat än att slänga mig på rygg för att försöka bli så stadig som möjligt med teleobjektivet, då jag ännu inte hunnit få upp det på stativet. Jag låg redan steget efter och tack vare detta lyckades jag inte förvalta ögonblicket så om jag hade kunnat önska, då örnen glider förbi mig på mindre än 20 meter. Retfullt nog sätter sig örnen på isen ca 40 meter bort precis bakom en stor sten. Jag väntar ett ögonblick för att se om den har för avsikt att snart ge sig av igen, men jag bestämmer mig snart för att göra en ansmygning. Jag rör mig så att jag ska kunna få en vinkel där inte stenen är ivägen. Jag rör mig så försiktigt jag har tålamod till och plötsligt ser jag åter igen örnen som inte sitter exakt där jag trodde. Jag hinner inte mer än att så förens också örnen storögt uppfattar mig och tar genast luft under vingarna. Kvar står jag på klippan och ställs inför det faktum att chansen har gott mig förlorad.

Under mina fyra dagar fick jag dock en del bilder på havsörn, även om jag inte är helt nöjd med dom bilderna. Jag har lagt upp några av dom under gallerikategorin –fåglar. Jag har för avsikt att göra ett nytt försök att fota havsörn under nästkommande vinter och hoppas då på bättre bilder och mer närkontakt med dessa magnifika skapelser.

--

Publicerad 2010-03-10 av Mikael Mattsson


Höger kantbild